Idag: Hela eftermiddagen gick åt till en helt vedervärdig föreläsning. Skolledningen hade dragit in ett helt fruktansvärt helvete vid namn Jörgen Oom. Tänk er den värsta sortens moderat/folkpartist, som pratar om att vi måste anpassa oss till “verkligheten” – ja ni vet, vi har hört grejerna förut:
Marknadsanpassning av löner, individuell lönesättning, ursch så dåligt det är att vi svenskar inte är stolta och att vi ska vara så lagom hela tiden, och fy vad det är jobbigt med jantelagen, och vi är alldeles nerknarkade med trygghet i Sverige med alla jobbiga skyddsnät, och vi lever längst men är också sjukskrivna längst för folk är så dåliga att de sjukskriver sig när de mår dåligt ojojoj, och det är så synd om cheferna för alla bara klankar ner och är avundsjuka, och alla kan vara bäst på nånting, och vi svenskar är felkopplade i huvudet för att vi inte tycker att det är något bra att vissa vinner och andra inte, och vi borde ha betyg lägre i åldrarna för det har de i England, och vi är så dåliga på KUNSKAP så vi behöver satsa mer på det…
Ja, ni vet det där. Sånt som får en att känna att skolledningen kunde använt samma pengar på att köpa in fler datorer eller läromedel. Sånt som faktiskt får en att känna att skolledningen hellre hade kunnat kasta pengarna i sjön.
Jag tror att Jörgen Oom vill väl. Att hans verklighet verkligen ser ut sådär. Att det finns en Verklighet, som är skapad av Marknaden och är helt omöjlig att påverka, och allt man kan göra är att med ett Glatt Humör foga in sig och anpassa sig till det. Jag tror att i hans skruvade hjärna är världen sådan, och det finns inget att göra åt. Dessutom är det självklart så att vi både måste ha mänskliga rättigheter och mänskliga skyldigheter. För inte kan det vara så att varje människa är lika mycket värd, och att det finns vissa rättigheter man har oavsett vad man i övrigt gör med sitt liv?
Jag håller såklart inte med. Länge leve jantelagen. Våga vara lagom. Det spelar ingen roll att du inte är bäst, du är lika mycket värd som människa ändå. Ingen människa är viktigare, eller mer värd, än någon annan.
Dra åt helvete, Jörgen Oom. Du är en bra föreläsare. Synd bara att dina åsikter är helt fruktansvärt marknadsfascistoida. Synd att du spenderade halva föreläsningen med att aktivt förlöjliga sjukskrivna, arbetslösa, sådana som påpekar brister i förslag, och framförallt alla som har någon form av vänstersympatier.
Ska inte skolan vara politiskt neutral? Vilket borde betyda att ni måste bjuda in en lämplig vänsterpolitiker också, för att väga upp ^_^, just för att visa att det inte finns En Enda Sann Verklighet (“den enda vägens politik”)… Egentligen är det väldigt äckligt att högern försöker avpolitisera politiken på det viset… Att de säger att man bara kan göra på ett sätt.
Annars tror jag själv att det bästa sättet att höja resultaten i skolorna är att ge dem mer resurser. Att “höja lärarnas status” tycker jag mest verkar vara spel för galleriet…
Den där beryktade politiska neutraliteten tror jag inte en sekund på. I det här fallet kommer de dessutom säkerligen undan genom att dels bara föreläsa för lärare (inte elever), och dels genom att hävda att karln inte alls var någon politisk agitator utan bara en föreläsare i “att våga vara bäst” etc.
Men jag funderar på att skicka ett mail till cheferna och fråga…
Annars har du helt rätt; det är resurser som är vägen. Fler lärare, mindre grupper, mer uppdaterade datorer, bättre böcker, större skolbibliotek, godare skolmat etc etc.
Jag blir ju lite fundersam på hur skolan tänker när de tar in en sådan som den där. Visst, skolan ska vara partipolitiskt obunden, men hans åsikter går ju tvärtemot den värdegrund som skolan ska föra fram, som har en övertydlig socialistisk grundtanke. Jag skule vilja höra hur de får in “solidaritet med svaga och utsatta” i det där…
Fuck him. Länge leve jantelagen.
Problemet med alla som skriver här är att Jörgen Ooms åsikter inte har ett dyft att göra med politik, utan är den stora sanningen bakom psykogoli kring arbetslivet. Förstår att det kan kännas hårt när man går i skolan att ställas mot dessa tankar och funderingar, MEN det finns en anledning till att person A och person B med samma betyg och kunskaper inte får lika bra jobb, eller att den ena får ett och den andra inte – rätt mental inställning. Sitt inte hemma och vänta på jobben för de kommer inte till Er, tro mig. Skulle själv som arbetsgivare aldrig leta en anställd och övertala han/henne att jobba hos mig utan visa framfötterna och att du verkligen vill ha ett jobb och att du har rätt attityd till det.
En annan anledning i att hans resonemang ibland blir väldigt inriktade på resultat är det faktum att han anlitas av elitidrottsklubbar och stora vinstdrivande företag, och det är nog fan inte konstigt om man vill ha någon som pratar om vad som driver dina anställda till ett bättre resultat. Ta dit en feminist som står och är negativ och gnäller på alla män och hur orättvist allt är och prata om jantelag så får du ett gäng “ruttna äpplen” som han pratar om att arbeta med. Istället tar man dit en person som pratar positivitet och att endast DU kan förändra DIG och genom att ändra dig kan du påverka andra och efter en föreläsning av han är man som en helt ny människa efteråt, viljan att arbeta och göra bra ifrån sig är enorm.
Fast grejen är den att han faktiskt inte snackade psykologi – han diskuterade politik. Sedan finns det givetvis folk som tror att den här typen av skit inte är politisk, men för mig är den inställningen nästan obegriplig. Jag fattar att det är vissa som direkt tjänar på att avpolitisera arbetsmarknaden och få det här att framstå som “sanningar” eller “självklarheter”.
Det killen snackar om är inte positivt – han gnäller på fack, gnäller på alla former av gemensamhet och hjälp till varandra, och framställer istället egoismen och självintresset, tillsammans med att inte kritisera ledningen, som fina grejer. “Döda hästar” och liknande blaj. Visst skulle ledningen för vilket företag som helst gärna bli av med alla som kritiserar dem, alla som “är negativa” – men det betyder i många fall stagnation, att inga nya idéer kommer in, att man inte upptäcker de problem som faktiskt finns. Att påstå att “ledningen alltid vet bäst” är liksom bara bisarrt.
Hörde honom igår, 24/11 2009. Instämmer i allt du skriver. Det var bara obehagligt. Ikväll fick jag precis reda på att Oom var en av grundarna till Demokratisk allians. Undrar om skolledningen visste det.
Jörgen Oom är en sån där typ som är motbjudande även om man skulle hålla med om det han säger. Jag har själv hört exakt de där verserna från honom. Uppblandade med lite gissningslekar och andra klassens tips om försäljningstricks. Drog han historien om hur rörmokarn krängde på honom några kranar som merförsäljning? Den har visst gått som följetong sedan minst 1997. Så mycket är snacket om förnyelse och att söka nya vägar värt. Jag blir fortfarande förbannad när jag tänker på den där jäveln. Hoppas hans faller i onåd snart så ingen vill köpa hans förbannade skitsnack. Så får han tillfälle visa hur enkelt och lätt det är slå in på nya vägar och bli framgångsrik och tjäna en massa pengar. Skitsnack och bondfångeri. Jörgen Oom i sammanfattning.
Intressant läsning må jag säga. Blev lite “full i skratt” när jag läste detta inlägg. Det visar sig nämligen att precis den negativa,trista och okonstruktuiva männsika som Jörgen beskriver på sina förläsningar har Skrivigt just detta inlägg. Jag gillar inte att dra alla över en kant men ojojoj detta är ju spöklikt. Att du som skrivigt detta inlägg inte lärt dig något av förläsningen är Tragiskt. Sluta gnäll på brist av resurser det finns så det räcker. Det de hela handlar om är precis det Jörgen talar om, sluta göra allt så förbannat krånligt och negativt, Sluta diskutera onödiga saker som bara tar tid på era fikaraster, Sluta gnäll på varandra, och försök istället precis som Jörgen beskriver skapa ett team istället. Lyckas ni med det så kan jag lova att ni inte behöver så mycke mer resurser än vad ni redan har. Men istället för att skapa ett team så gnäller man på varandra om skitsaker. Det finns tusentals artiklar och böcker skrivna om hur tankes kraft påvärkar människans dagliga beteende. Det är i dessa tusentals artiklar också beskrivet att med negativ inställning blir du negativ till allt tillslut, och genom det skapar du ett sämmre psykiskt tillstånd hos dina medarbetare. Sen ser jag också att du skrivigt om politik, ja visst du kan hitta politik i allt om du vill. Men för guds skull sluta skyll allt på politiken. Försök se verkligeheten för en gång skull. Ta dig i kragen och visa att du vill något och agera sedan ! I en senare kommentar gnäller du också på att man ska anpassa sig och inte får komma med kritik. Jörgen nämner under sina förelsäningar åtskilliga gånger att det är bra att lyfta sina klago mål bara man gör det för att man vill förändra något och kan komma med en kreativ lösning på problemet. Istället för att göra som du precis gjort i detta inlägg, Gnällt lite mer utan att komma med något förslag på en lösning,
L; är det du, Jörgen? =)
Allvarligt talat, går du på vadsomhelst?
För att en organisation ska fungera behöver det finnas plats för kritik. Man kan inte frysa ut den som kommer med kritik – så bildas inga “team”. Så bildas bara ängsliga arbetsplatser där chefens ord aldrig får stå oemotsagda.
Jag “skyller” inte på politiken. Jag säger att det Jörgen häver ur sig är politik, inte “sanning”, inte “självklarheter”, utan ren högerpolitik.
“Sluta göra allt få krångligt”… Snacka om att nedvärdera en hel yrkeskår. Allt är inte “lätt”. Givetvis behöver man diskutera igenom möjliga lösningar.
Jag är inte “i skolan”. Jag arbetar heltid vid gymnasieskola, och har gjort det i snart tre år nu. Och Jörgen framstår, då som nu, som värsta sortens individualist, populist och socialdarwinist.
Varför är det “att gnälla” när man inte håller med Jörgen, men det är inte att gnälla när han spenderar två timmar med att gnälla på facket, på folk som framför kritik, på överhuvudtaget alla sociala skyddsnät?
Jag kan bara hålla med dig. Vi fick lyssna på nämnde Oom igår. Två timmars brandtal om hur värdelösa vi svenskar är för att inte alla går och slår sig på bröstet och går runt och känner sig märkvärdiga. Hur trygghetsberoende vi är och hur otäckt det är med förändring.
Sen häcklade hans jämställdhetskampen å det grövsta. Sen att han själv är vit, medelålders man som förmodligen tjänar en hacka på att göra ner 80 procent av befolkningen i det här landet, förstärker bara känslan av oseriositet.
Det fanns inte någon direkt röd tråd genom föreläsningen, jag kände inte att han gav mig något förutom frustration över sin dumhet. Jag tycker inte ens att han var en lysande talare. Han kan möjligen göra succé som någon obskyr ståuppare på en kick off för höga chefer inom näringslivet. Det är väl ungefär där hans åsikter om svenskar i allmänhet hör hemma.
Om man ids se förbi alla floskler, hinder och gamla slitna bilder av hur Svensken är, kan man instämma i en sak dock. Det är att för att få alla med på tåget vid en förändring, så krävs det att alla får känna sig delaktiga. Att alla får ta del av och jobba med strategier och målformuleringar. Att alla blir sedda för deras speciella behov.
Att leva i ett land där svagare människor inte får plats, det ställer inte jag upp på. Därför joddlade jag inte heller med honom på slutet av hans föreläsning.
Precis så, ja. Det känns rätt skrämmande att han får fortsätta sprida den här dyngan, som verkligen är motsatsen till kreativt, konstruktivt arbete. “Den som inte håller med ska hålla käft” är inte direkt nåt framgångsrecept för att bygga trevliga, väl fungerande arbetsplatser.
Och ja, du är helt rätt ute vad gäller hans förakt mot allt vad förändringar och jämlikhets/jämställdhetsarbete heter.
Det största problemet jag har med honom är dock att han försöker få det att verka som om det han säger inte är politiskt.
Japp. Tur att det är väldigt lätt att genomskåda bara. 🙂
Blir skrämd när man läser om skolans personal. Har alltid trott att skolan ska förbereda ungdomar för fortsatt yrkesliv, men den ungdom som kommer ut med sådan inställning till verkligheten får det knappast lätt i livet framöver…
Att “Förbereda för yrkeslivet” är EN av våra uppgifter. Inte den enda. Vi ska också forma medvetna samhällsmedborgare, till exempel – vilket inte är samma sak som att forma “goda konsumenter”.
Själv blir jag skrämd när jag hör folk som Oom, och för all del alla former av samhällsapologeter. “Det är så det ÄR, det måste man ANPASSA sig till”. Nä. Det kanske är så det funkar, men det betyder inte att man måste köpa det rakt av, eller för den delen uppmuntra folk till att välja bort rationella tankebanor till förmån för tankar som gör dem mer “anställningsbara”. Jag hjälper hellre till att fostra en generation kritiska tänkare än en generation blinda arbetare.
Så där ja… Nu har även jag drabbats av detta stolpskott… Företaget tvingade iväg några av oss anställda på seminariet “Full fart framåt”. För att sammanfatta det hela kort fick vi lära oss att de som tror på Vänsterpartiet förmodligen tror på tomten och att vi ska vara nöjda med vad vi har och knipa käft. Första halvtimmen trodde jag gick ut på att belysa problemen att gnälla utan att göra något åt det, efter en timme blev det patetiskt att höra på Jörgen Ooms gnäll och förutfattade meningar om hur vi svenskar är och det fortsatte i ytterligare 1 timme. Svenskar är lata och vill ha allt serverat på silverfat, vi är felkopplade i huvudet och livrädda för att vara bra på någonting. Vi fick höra att våran rädsla för att vara annat än medioker gått så långt att även myndigheter anammat slapp och fegheten att man kan få ut skadestånd bara genom att säga att man känner sig kränkt.
Som exempel hade han en kille som beviljats svenskt medborgarskap vars personnummer blivit fel, siffran som indikerar om man är man eller kvinna talade om att mannen var en kvinna. Givetvis kände sig denna man kränkt eftersom han enligt Jörgen Oom “kom från en kultur där kvinnor är mindre värda”, mannen hade fräckheten att utkräva ett skadestånd på 10.000kr istället för att vara glad över att ha fått komma hit. Enligt Jörgen beviljades dock mannen endast 4000kr i skadestånd.
Själv tyckte jag att historien lät lite otrolig och kunde såklart inte låta bli att googla. Mycket riktigt var det en man som fått ett felaktigt personnummer och därför begärt 10.000kr i skadestånd. Men det var ju inte riktigt som Jörgen berättat, mannen hade fått sitt bankkonto spärrat samt pensionsutbetalningar spärrade i över två månader på grund av det felaktiga personnummret. Vem sjutton hade inte blivit sen över det och krävt någon form av ersättning?
Att min firma valde att lägga 600kr per person för att vi skulle få höra denna dynga känns bra sjukt och när jag kommer tillbaka till jobbet på Torsdag ska de få höra ett och annat. Trots att jag fick lära mig att hålla käften och vara glad bet det inte, jag är bättre än så och är inte rädd för att säga vad jag tycker. Passar det inte firman jag jobbar på är det deras förlust, nytt jobb får jag på dagen utan problem.
Jörgen Oom borde få pris som riksidiot alternativt Sveriges mest motsägelsefulla personlighet.
De är ju det som är problemet med folk som Oom; han sprider dynga som är svår att kolla upp på plats, och så är han “rolig” så att det han säger liksom går förbi folks filter. Fruktansvärt. Skönt att höra att fler än jag reagerar dock.
Hej,
Tuffa ord till en person vars avsikt är att få en skyddad verkstad att öppna upp ögonen för det som existerar utanför läraryrket. Antagligen reagerar väl lärare på något som är icke vänster p.g.a. år av indoktrinering från politiskt håll i syfte att skola framtida socialister. Vad jag kommer ihåg från ÅK 1-9 är att jag hade aktiva KPML(R) lärare som inte tålde att jag ifrågasatte dåvarande sovjet. En lärare i teckning som ville att vi skulle beskriva i bild hur kapitalismen suger ut arbetare och läroböcker som gav en väldigt vinklad bild av världen. Sedan fortsätter väl LR att driva sin bild i medlemsbladen (likt LO, SAP, etc.) i sann proletärideologi. Skönt med lite omväxling för lärarkåren. Välkommen ut i verkligenheten några av er.
Jan; Du lider av samma missuppfattning som Jörgen – att den verklighetsbild högern ger är “Verkligheten” medan vänsterns är “Påhitt”. Riktigt så enkelt är det inte.
Sedan är det lite intressant att du talar om Jörgen som “sanningssägare” med tanke på hur mycket han ljuger vad gäller statistik etc. för effektens skull.
Men ja, givetvis reagerade jag (som är vänster) annorlunda än de av mina kollegor som är höger. Det säger sig självt; tar man ett högerpolitiskt budskap, som det Jörgen framför, så kommer detta att framstå som “självklart vettigt” och “bara beskriver verkligheten” av de som själva är högervridna.
Sedan är det såklart symptomatiskt för svensk höger att man inte kan låtas bli att plocka fram kommunismhänvisningen. Jag är inte medlem i KPML(r), har aldrig varit det, och har inga planer på att bli det. Jag köper inte Marx, men jag köper fan inte Friedman heller.
Hej
Tänkte bara tala om att jag hörde Jörgen Oom i början av 2000-talet och redan då var RMI lösningen på alla problem, bl a att alla sjukskrivna var ute och spelade golf på dagarna det vet ju alla… Så, långt har han ju inte kommit i förändringsarbetet på 10 år. usch o tvi
Hej Krank!
Jag var igår på Ooms föreläsning. Gjorde en del faktakontroll efteråt. Det var inte helt oväntat mest humbug som serverades. Det mest imponerande med dessa föreläsare är att de lyckas sälja möget.
Ja, absolut! Eller, egentligen är det inte så underligt. Det han säger är ju i princip sådant som chefer gillar, som fascisterna på Svenskt Näringsliv förordar. Och det är ju generellt chefer som hyr in karln. Det är liksom inte konstigt att han fått pris som “bäste föreläsare” etc av just… näringslivet.
Detta är helt fantastisk. Jag känner igen dig Krank. Du är en sådan som suger ut energi i din omgivning. En sur gnällspik som inte gör något annat än att klaga på allt och alla. Skyller allt du tycker är fel på alla andra. Det är mest chefer och politiker som bär skulden för allt elände men de flesta arbetskamrater som inte är närvarande för tillfället “suger” rätt kraftigt oxå. Att det är bl.a. Du som är det stora problemet har du aldrig fattat. Du lägger en stor fuktig filt över alla försök att förändra eller förbättra. Jag har sett dig allt för ofta. Det värsta är att du är överrepresenterad i skolans värd. Sluta att fråga dig vad skolan och alla andra kan göra för dig och fråga istället ” vad kan jag göra för skolan” livet är rätt mycket inställning. Du förpestar din omgivning. Det var det Jörgen försökte förklara för dig men du fattade inte ens det…
Hahaha, jisses… Det är tydligt att du inte känner mig =)
För det första: Det är inte politiker och chefer och andra kollegor som “bär skulden” för saker. Jag är ganska ointresserad av skuldfrågan. Jag föredrar att hitta konstruktiva lösningar.
För det andra: Jag jobbar omkring 45-55 timmar i veckan. Förutom min ordinarie undervisning håller jag på med olika projekt för att försöka hålla min skolas datorer vid liv, underlätta mitt och mina kollegors arbete, och få även de svagaste och minst motiverade eleverna att hänga med och vilja lära sig och känna att de får ut något av lektionerna. Prata inte om “vad jag kan göra för skolan”. Om jag förpestat min omgivning tror jag inte att min nuvarande arbetsplats bett mig komma tillbaks så snart de fick möjlighet, efter att tidigare ha låtit mig gå. Min lön har ökats i raketfart sedan jag började jobba som lärare för fem år sedan. Så nej, jag är ingen “våt filt”, jag förpestar inte min omgivning.
Däremot hatar jag inte trygghetssystem, jag föraktar inte svaghet, och jag anser att det i en organisation måste finnas utrymme för kritik även av chefer. Att hålla käft när något är fel är inte en positiv eller attraktiv egenskap.
Sedan går det att konstatera att Jörgen, den äcklige lille liberalen, dessutom ljuger ganska ordentligt med sin statistik, gör sig lustig över alla som har det svårt och överhuvudtaget framstår som en jävligt obehaglig människa.
Jag lyssnade på Ooms i juni i år och sen dess har jag funderat på vad som var galet. För under tiden jag satt där skrattade jag och kände igen mycket av det han sa. Jag läser till Mental tränare så självklart är det naturligt för mig att tänka i banor kring “vad kan JAG göra för att hänga med i förändringar” osv. Jag tror att det handlar om att det inte finns någon genuin kärlek till att hjälpa hos Ooms. Om jag vill få ut ett för mig viktigt budskap måste jag oxå visa ödmjukhet o förståelse. Jag upplevde snarare att det var raljerande och utnyttjande så till vida att vi skrattade åt andra snarare än med oss själva. Någonting var det i à f som lämnade mig med en bitter eftersmak där budskapet liksom försvann…
Jösses!
Kan tänka mig att detta var träffande och mycket igenkännande för dig.
Ett råd vore att du öppnade sinnet istället och förståd att om det var något du behövde så var det just – att lyssna på honom…
Men det kommer du ju inte vare sig ta in eller fundera på troligen…
Träffande och igenkännande? Närdå? När han öppet visade sitt förakt för norrlänningar, för arbetslösa, för sjukskrivna? När han gjorde sig lustig över de som är svaga i samhället? När han ljög om statistik? När han konsekvent försvarade arbetsgivare, som om de alltid hade rätt? När han nedvärderade betydelsen av rak kommunikation inom en organisation och kallade berättigad kritik för “gnäll”?
Nej, det var inte speciellt “träffande”. Avskyvärt var det, och att döma av andra kommentarer här var jag inte ensam om att tycka det. Jörgen är värsta sortens marknadskramare, antidemokrat med vedervärdig människosyn och en samhällssyn som är ovärdig en civiliserad människa år 2013. Att han behöver sparka neråt och hitta på statistik för att driva sina “poänger” säger ungefär vilken typ av skojjare det rör sig om.
Det är förresten lite intressant med de här typerna som kommer in en enstaka gång och försvarar Oom, i ungefär samma ordalag, och sedan aldrig mer återkommer. Kan det måhända vara Jörgen själv som inte uppskattar att en av de saker som kommer upp när man googlar hans namn inte är positiv till hans dynga?
Det är märkligt hur rädd du verkar vara för att se verkligheten. Ja, verkligheten… Huvudbudskapet i allt Jörgen sa var det faktum att du som individ är ansvarig inför dig själv och att det bara är du som kan förändra dig själv och att det också är grunden för hur du på bästa sätt påverkar din omgivning. Ingenstans sa Jörgen att du ska hålla käft och göra som chefen säger, inte heller sa Jörgen en enda gång att du inte ska vara kritisk. Jörgen säger faktiskt precis tvärtom, du SKA säga din mening, du SKA jobba för förändring MEN, det är DU som är ansvarig för detta… Du kan inte bara sitta och gnälla utan att själv bidra till att det ska bli bättre…
Men vad märkligt – EN TILL och dessutom inom loppet av bara ett par månader. Och ganska precis samma typ av “försvar” som de tidigare. Min gissning är att inte du heller kommer att återkomma? Och du verkar inte ha läst något av mina svar till de tidigare heller. Hur mycket får ni betalt av Jörgen?
Hursomhelst är det hemskt intressant att du “vet” vad Jörgen sade när han var på mitt jobb. Såvitt jag vet är det bara två grupper av människor som vet det: Vi som jobbar här och så Jörgen själv.
Och jo, Jörgen sade att man skulle hålla käft och göra som chefen säger. Att chefen har rätt, att man som anställd ska hoppa på förändringar chefen bestämmer och genomföra dem med ett leende, i princip. Att den som sätter sig emot förändringsarbete automatiskt är en “död häst” som han uttryckte saken. Även när förändringsarbetet är till det sämre. “Rätt mental inställning” är att vara en jasägare, att inte sätta sig upp mot beslut som tas.
Om man nu inte räknar sexismen och det djupa föraktet mot sjuka, socialbidragstagare, arbetslösa och andra som befinner sig i utsatta situationer som hans huvudbudskap, då. För gusarna ska veta att han nästan pratade mer om hur dåligt det är med trygghetssystem och hur lata norrlänningar är och så vidare som han gjorde om “rätt mental inställning” och rövslickeri.
Tänk så förbannat fel man kan ha, jag är redan tillbaka 🙂 Inte heller får jag ett öre av JörgenJag kommenterar inte vad Jörgen sa till er på ert möte utan bemöter det som du påstår att han säger med vad han sa till oss på vårt möte. Jag är dessutom tämligen säker på att du läser in saker i det han sa för att du tycker att hans individualistiska budskap om att DU är ansvarig för dig själv är jättejobbigt(även om du självklart VET att det är helt riktigt) . Det kommer alltid att finnas tråkmånsar och nejsägare till allt och om du tror att ledningen på allvar alltid är ute efter att göra försämringar bara för att jävlas så kommer du givetvis att göra allt för att sabba och ju fler såna som du desto större sannolikhet att det blir en “det-var-ju-det-jag/vi-sa-situation” Nej allt går inte alltid helt suveränt men om man INTE är beredd att göra förändringar och att göra försök till att bättra sig själv såväl som den organisation man verkar i så kommer man till sist inte ha någon organisation kvar för OMVÄRLDEN kommer inte sluta att förändra sig och försöka göra saker bättre… Det är självklart upp till var och en om man vill göra de förbättringar/förändringar som krävs för att kunna hänga med men om man INTE gör det så kan man inte rimligen sitta kvar och tycka att det är så jävla orättvist att man sitter just kvar istället för att ha följt med tåget när det gick… Utvecklingen går så sanslöst snabbt framåt idag att det är mycket svårt att hänga med även om man är förändringsbenägen för att då inte tala om hur det blir om man inte är det. Det finns tusentals yrken som blivit utdaterade genom tiderna och det är så det funkar om man då inte är beredd att göra de rätta förändringarna i sitt liv så kommer man ofelbart att bli utan jobb och således försörjning… Detta begriper såklart du också men du vill inte se det utan tycker att då ska pappa staten komma och GE folk det de vill ha istället för att redan innan ställa kravet på att omskola förändra förbättra… Sorgligt!
“även om du självklart VET att det är helt riktigt” – stollerier. Tror du på allvar att jag av någon anledning ljuger om mina åsikter? Varför i hela friden skulle jag göra det? Jag har de åsikter jag har, det får du helt enkelt lita på.
“Det kommer alltid att finnas tråkmånsar och nejsägare till allt och om du tror att ledningen på allvar alltid är ute efter att göra försämringar bara för att jävlas”
Inte nog med att du tror att jag ljuger; du kan inte ens nöja dig med det jag faktiskt skriver utan måste hitta på eget. Det finns ett namn för den sortens argumentation; “ahlmdockeargument”. Jag har aldrig påstått att chefen/ledningen medvetet försöker försämra. Det kanske är svårt att förstå, men det den ene tror är en förbättring kan den andre tycka är en försämring. Men det kanske är en för komplex situation för dig?
Jag tror att folk generellt försöker förbättra. Men om moderater försöker förbättra genom att sänka skatten och vänsterpartiet försöker förbättra genom att höja den så betyder inte det att någon av dem “medvetet jävlas”. Däremot har de olika åsikter om vad en förbättring är, och hur den bäst bör genomföras.
“Nej allt går inte alltid helt suveränt men om man INTE är beredd att göra förändringar och att göra försök till att bättra sig själv såväl som den organisation man verkar i…”
Jag är definitivt beredd att göra förbättringar. Jag jobbar med att utveckla min arbetsplats varje dag. Däremot är jag inte alltid överens med ledningen om vad som är en förbättring och vad som är en försämring.
Det finns gott om exempel på hastigt och ogenomtänkt genomförda förändringar. Posten är ett typexempel; de genomförde stora förändringar som innebar sämre service samt att man helt missade den stora boomen i internethandeln. Och idag sitter de fast i en affärsmodell som är döende.
Förändring är inte alltid bra. Förändring till det bättre är bra, men förändringar till det sämre bör motarbetas.
Och inget av det här betyder att jämställdhetsarbete är dåligt, att norrlänningar är lata, att bidragstagare är parasiter eller att sjukskrivna inte är sjuka. Vilket är saker Oom ganska tydligt uttalade; vilket vittnar om hand sjuka människosyn.
Kan du förklara hur man blir bättre genom att göra samma sak? Hur man står sig bättre utan att förändra sig? Hur man når utveckling utan att utveckla? Hur man blir bäst utan att vilja det?
“Kan du förklara hur man blir bättre genom att göra samma sak? Hur man står sig bättre utan att förändra sig? Hur man når utveckling utan att utveckla? Hur man blir bäst utan att vilja det?”
Jag ser ingen anledning att förklara detta, eftersom jag aldrig påstått något dylikt. Du tycks mer upptagen med att diskutera med din halmdocka än med mig; och så länge du gör det är jag inte speciellt intresserad av att svara vidare. Återkom när du tänker bemöta saker jag faktiskt skrivit och när du är klar med dina fria fantasier.
Eftersom jag förutsätter att du är en tänkande människa förutsätter jag att du VET att Rätt Mental Intällning ger påverkan på resultat dvs. om du tänker positivt så blir sannolikheten för ett positivt utfall mycket större. Detta är kärnan i budskapet som Jörgen försöker förmedla. Att du sedan tolkar in detta till att man ska hålla käften och sluta vara vänster är en subjektiv tolkning från din sida då jag har mycket svårt att tro att Jörgen uttryckligen sa något av det du påstår. Han gjorde det defintivt inte till oss.
Det finns ett OM i den meningen du kan väl slå upp vad det ordet betyder…
Vare sig du eller jag eller någon annan i världen är 100% medveten om vad en förändring av det månde vara kommer att åstadkomma, det vi vet är att förändring är oundviklig. Att då streta emot förändringar på alla plan, vilket inte är ovanligt på en hel del arbetsplatser, är direkt kontraproduktivt och leder till en absolut stagnation och i förlängningen till nedläggning av verksamheten som inte längre klarar av konkurrensen. Detta är sant även i ett kommunistiskt perspektiv. När någon gör något på ett nytt och bättre sätt kommer detta sätt att förr eller senare bli det förhärskande sättet att göra detta något på. Om man inte är beredd att chansa och göra förändringar i sitt sätt att agera kommer man då alltid att vara sist på bollen, eventuellt bli helt utspelad. Utan risk och chansning kommer du nämligen aldrig att komma fram till något nytt sätt och det är fullt möjligt att det krävs 10 dåliga sätt att göra något på innan man kommer fram till det nya och BRA sättet. Sannolikheten att de som motsätter sig förändring gång ett också motsätter sig förändring gång 11 är enormt stor. Detta trots att de inte har en aning om hur utfallet kommer att bli och det är just det som är trygghetsnarkomanin. “Förändring är alltid farligt och det är bättre att vi bara sitter still och gör som vanligt”
Att inte vara överens med sin arbetsgivare är en sak men att aktivt motarbeta är en annan. Arbetsgivaren ser att det finns ett problem som behöver en lösning och föreslår ett tillvägagångssätt för att bemöta detta. Om du och dina arbetskamrater tycker detta är dåligt får ni givetvis säga det och då företrädesvis komma med ett annat förslag på hur ni ska komma till rätta med problemet. Om ni inte har ett annat förslag är arbetsgivarens förslag, oavsett vad arbetsgivaren föreslår, bättre än att inte göra något eftersom det föreligger ett problem. Det är detta som är grundbulten! Om ni däremot har ett motförslag och arbetsgivaren vägrar lyssna på er och ändå vill genomföra sitt “dåliga” förslag är det fortfarande bättre att göra som arbetsgivaren föreslår i så positiv anda som möjligt för att, om det går åt helvete, kunna visa på att ni vill ta tag i problemet och sedan återlansera ert förslag. Tyck vad du vill men ledning och fördelning av arbetet ligger hos arbetsgivaren!
Tycker du att jag säger “förändring är alltid dåligt”?
Tycker du att jag säger “det är inte arbetsgivaren som fördelar arbetet”?
Tycker du att jag säger “det är produktivt att kämpa mot alla förändringar”?
Det tycker inte jag att jag sagt, så c:a 90% av ditt senaste inlägg är irrelevant.
Det Jörgen beskrev som trygghetsnarkomani var saker som till exempel bidrag och soc. Arbetslöshetsförsäkran, hjälp till arbetslösa och sjuka. Vi var “för vana” vid att ha en grundtrygghet, det fanns inte tillräckligt stora effekter vid misslyckanden.
Det jag vänder mig emot är att Jörgen beskrev den som är emot en förändring som en “död häst”. Att det skulle kunna finnas konstruktiv kritik ingick överhuvudtaget inte i resonemanget.
Sedan kan naturligtvis arbetsgivaren ha fel om huruvida det föreligger ett problem också. Arbetsgivaren kanske till exempel upplever det som ett problem att de anställda har för höga löner, får OB-ersättning eller liknande. Arbetsgivarna är inte de anställdas vänner. Det är därför vi har fackförbund; för att se till så att arbetsgivaren inte ensam får ha rätten att definiera vad som ett problem.
Så när arbetsgivaren har problemet “chefen har inte så hög lön som hen skulle vilja ha” eller problemet “det är för mycket gnäll om arbetsmiljön” eller problemet “de kvinnliga anställda gnäller när man tar dem på brösten” så är det inte nödvändigtvis så att det faktiskt är ett problem, eller att problemet behöver lösas på det sätt arbetsgivaren önskar. I många fall är “ingen lösning” bättre än arbetsgivarens lösning.
Så jo, självklart ska dåliga arbetsgivare motarbetas. Det ser jag som fullständigt givet. Och nej, en arbetsgivare är inte själv kapabel att bedöma sin egen duglighet.
Sedan kan man ju tycka att om Jörgens poäng nu endast var “man ska inte sätta sig på tvären bara för att sätta sig på tvären” så kanske han kunnat låta bli att ljuga om statistik, förlöjliga jämställdhetssträvan, och häva ur sig gravt fördomsfull skit om norrlänningar, sjukskrivna och andra grupper som inte är vita cis-män som är framgångsrika entreprenörer.
Att säga att svaghetsföraktet lyste igenom gör inte hans föreläsning rättvisa. Det är snarare så att hans föreläsning bestod av svaghetsförakt, och ibland lyste även hans fascistiska åsikter om arbetsgivare kontra anställda igenom.
Det finns däremot ett ganska så stort hål i det Jörgen säger rent allmänt när han drar paralleller mellan idrottutövare och exempelvis lärare och det är det faktum att utdelningen för att vara bäst och att arbeta hårdare och mer effektivt för sin arbetsgivare är ganska liten, som idrottsutövare är utdelningen som jämförelse “ganska” stor… Samma sak gäller, åtminstone kortsiktigt, åt andra hållet. Benägenheten att göra något nytt ger inte några omedebart kännbara effekter för en anställd men får förödande konsekvenser för en idrottsutövare. Grunden i det Jörgen säger är dock sann, utan rätt mentala inställning kommer det sannolikt gå käpprätt åt helvete oavsett hur bra förändringen egentligen skulle kunna vara…
Nej, det tycker jag inte att du säger
Nej, det tycker jag itne att du säger
Nej, det tycker jag inte att du säger
Det jag däremot uppfattar att du säger är att du som arbetstagare har företrädesrätt framför arbetsgivaren till att tolka ett eventuellt problem på arbetsplatsen.
Jag säger att det inte ensidigt går att säga att arbetsgivaren bör ges tolkningsföreträde eller problemformuleringsföreträde.
Ibland har arbetsgivaren rätt.
Ibland har arbetsgivaren fel.
När arbetsgivaren har fel är det inte ett problem att de anställda, själva eller via facket, motarbetar arbetsgivaren.
Exempel #1: En manlig arbetsgivare som gillar att tafsa på sina kvinnliga anställda.
Exempel #2: En arbetsgivare som vill försämra arbetsmiljön för att kunna flytta mer pengar till sitt eget bankkonto.
Exempel #3: En arbetsgivare som vill lägga på sina anställda såpass mycket arbete att de garanterat kommer gå in i väggen inom några år.
I dagsläget är inte “byta jobb” en realistisk handling för de flesta. Arbetslösheten är hög, och det beror inte på att folk är “lata”. Alltså återstår att försöka motarbeta arbetsgivaren på plats. Dels genom individuella handlingar, dels genom arbete via facket.
Och skulle arbetsgivaren då vilja sparka den som är “obekväm”; ja då är det ganska bra att ha dels ett trygghetssystem och dels någon form av regler som hindrar arbetsgivaren från att göra detta.
Punkt #2 är heller inte illegal; det finns visserligen lagstadgade minimum vad gäller arbetsmiljö, men det kallas “minimum” av en anledning. Säg att arbetsgivaren vill försämra arbetsmiljön från något som är mer än absolut minimum, till absolut minimum, för att öka den egna personliga vinsten. Typexempel på där arbetsgivarens problemformulering inte bör sättas i första rummet.
“Det finns inga garantier för att en förändring är till det sämre eller det bättre… Därmed är det bättre att ha ett genrellt positivt förhållningssätt till förändringar snarare än ett genrellt negativt förhållningssätt till förändringar.”
Jag har inte sagt att man generellt bör ha ett negativt förhållningssätt till förändringar. Man bör, i mina ögon, ha ett kritiskt men neutralt förhållningssätt: Ta reda på så mycket man kan, fråga om det finns tveksamheter, efterfråga transparens, och om man upplever förändringen som en försämring så bör man säga emot och i längden arbeta mot förändringen om den är rent destruktiv. Och åt motsatta hållet: Om man upplever förändringen som en förbättring, efter att ha samlat på sig information, så bör man bejaka den och jobba för att den ska genomföras.
“men de är faktiskt ganska sällsynta (om man ser det hela objektivt)” – “Objektivt” är alltid subjektivt. Vems “objektivitet” gäller? Din? Arbetsgivarens? De anställdas?
“Jag hörde inte Jörgen en enda gång säga att de är värdelösa och borde avskaffas och jag tror att du hörde det för att du ville höra det för att du skulle kunna förkasta hela budskapet från Jörgen som varandes liberalt och människoföraktande.”
Jag hörde Jörgen säga ganska rätt ut att folk som är sjukskrivna till större delen inte är sjuka “på riktigt”. Mer exakt, “vi är världens friskaste folk men vi har flest sjukskrivningar”. Vilket jag då tolkar som att vi blir friskare eftersom vi sjukskriver oss i tid och inte tvingar oss till jobbet, men han uttryckligen beskrev som ett exempel på att folk är lata och “knarkar trygghet och bidrag”. Han kritiserade överhuvudtaget de sociala trygghetssystemen, de arbetslösa, de sjukskrivna, folk som bodde i norrland, facket, arbetarrörelsen och feminismen. Tämligen uttryckligen.
AV någon anledning verkar du försöka pressa in mig i någon form av mall; den där “döda hästen” Ohm pratar om. Den som är emot alla förändringar för att de är förändringar. Jag är inte emot alla förändringar, men jag tycker att den som är anställd givetvis bör förhålla sig kritiskt till arbetsgivaren, eftersom man trots allt är motparter och inte allierade. Att man bör stödja positiva förändringar och motverka negativa förändringar.
Beordrar min chef mig att till exempel börja använda den skitdåliga skolplattform de köpt in, så kommer jag att göra det. Får jag ordern att enbart använda den, trots att det skulle inverka menligt på min förmåga att bedriva undervisning, så gör jag väl det också. Men jag tänker inte göra det med ett glatt humör – eftersom införandet av denna urusla, dåligt genomarbetade skolplattform var en riktigt dålig förändring. Jag ser ingen anledning att hejja på och aktivt arbeta för att genomdriva dåliga förändringar.
Det du tar upp är direkta lagbrott och jag hörde inte en enda gång Jörgen säga att arbetsgivare eller arbetstagare har skyldighet/rättighet att bryta mot lagen!
Utom punkten 3 som är faktisk MEN det du inte vet som arbetstagare är huruvida arbetsgivaren också tänker tillhandahålla nya arbetssätt och nya metoder som som gör att man klarar av en högre belastning, kanske rent av får en bättre arbetssituation pga. effektiviseringen. Det är just detta som är poängen. Det finns inga garantier för att en förändring är till det sämre eller det bättre… Därmed är det bättre att ha ett genrellt positivt förhållningssätt till förändringar snarare än ett genrellt negativt förhållningssätt till förändringar. Självklart finns det förändringar som är helt uppenbart uppåt väggarna men de är faktiskt ganska sällsynta (om man ser det hela objektivt) och precis som du påpekar finns det lagar och avtal som reglerar sådant där fack och myndigheter har ganska långtgående möjligheter att påverka. Jag hörde inte Jörgen en enda gång säga att de är värdelösa och borde avskaffas och jag tror att du hörde det för att du ville höra det för att du skulle kunna förkasta hela budskapet från Jörgen som varandes liberalt och människoföraktande. Det han säger är att ALLA kan göra det de gör bättre än de gör idag om de bara ger sig fan på att de kan och är villiga att göra de förändringar som krävs! While saying Yes! isn’t guaranteed to take you anywhere, saying No! is guaranteed to take you nowhere!
Objektivitet är alltid objektivitet den är inte någons för då övergår den till subjektivitet.
För övrigt kan väl tilläggas att du anklagade mig för halmdockeargumentation och jag har fortfarande inte någonstans hört att Jörgen Ooms förespråkade att man skulle köpa de förändringarna du här tar upp som exempel. Alltså är de egentligen irrelevanta för diskussionen. Jag valde att ändå bemöta dem för att jag tycker det är ett intressant sätt att se på frågan.
Det jag har påstått och fortfarande påstår är att man måste ändra den allmänna attityden till förändring som något som alltid är dåligt och istället försäka arbeta med fokus på positiv inställning. Det finns i mycket stor utsträckning en stor rädsla inför förändring i nästan alla organisationer och det är inte bra vare sig för de som hyser rädslan (ofta en majoritet och dessutom oftare arbetare/lägre tjänstemän) och de som vill genomföra förändringar (ofta ägare/ledning/höga tjänstemän.) Det är den trygghetsnarkomanin som Jörgen vill angripa och där ingår den trygghetsnarkomani som kommit av hur vi byggt upp vårt samhälle. Jag vill absolut inte riva upp alla våra trygghetssystem och det vill nog inte Jörgen heller (han sa iaf inte det till oss) men vi måste våga fråga vad det gör med oss som lever under dessa system och vilken påverkan det har på hur vi väljer att leva våra liv. Om effekten av ett sytem är generellt negativ måste vi våga förändra det och det är där rädslan ännu en gång kommer in.
Jörgen tar upp exempel som är provocerande och det gör han givetvis för att driva hem en poäng. Att därför dra slutsatsen att han är fascistoid-håll-käften-och-lyd-liberal är att dra det hela väl långt. För oss drog han exempelvis ett exempel från Carrefour (det kan ha varit en annan fransk kedja) i Frankrike där man på den lokala chefens egna bevåg infört “singelvagnar” något som övriga ledningen först inte alls ville höra talas om och där handlar det ju defintivt om att våga gå emot sina chefer och visa på att små saker kan ge stora effekter. Samma sak gäller för dig och mig i vår vardag. Våga fatta egna beslut som kan leda till ändrade arbetssätt. Om du vet att de är bättre kommer det sannolikt leda till att fler kommer att jobba så. Givetvis förutsatt att det inte går på tvärs emot vad ledningen har bestämt för så stor frihet har vi inte enligt arbetsrätt.
Världen är aldrig så enkel som i ett exempel, inte ens om exemplet tas från verkligeheten men det som är en sanning i hela det anförande som Jörgen ger, och en uppsjö av andra motivationstalare också, är att du kommer att nå ett bättre resultat om du har en positiv inställning till förändring och inte är så förbannat fokuserad på att allt är skitbra nu, för det ändras och det ändras snabbt.
Om objektivitet: Jag håller inte med dig. Om det finns något som är “objektivt” så är individen inte kapabel att uppfatta den. Det den ene tycker är “objektivt sant” tycker den andre är “objektivt falskt”. Objektivitet är mest ett ord en del använder för att försöka övertyga andra om sin egen subjektiva uppfattnings överhöghet.
“Det jag har påstått och fortfarande påstår är att man måste ändra den allmänna attityden till förändring som något som alltid är dåligt och istället försäka arbeta med fokus på positiv inställning.”
Det jag sagt och fortfarande säger är att jag ingenstans sagt att förändring alltid är dåligt, eller alltid är bra. Jag säger också att man som anställd begår ett misstag om man tror att arbetsgivaren är ens allierade, eller sätter ens välbefinnande eller för den delen “kundens” välbefinnande i första rummet. I den mån arbetsgivare för något för sina anställda så är det för att öka profiten. Därmed finns det anledning att vilja skaffa mer information om förändringar, för att kunna avgöra om de är positiva eller negativa – inte bara köpa ELLER neka dem rakt av.
“Jag vill absolut inte riva upp alla våra trygghetssystem och det vill nog inte Jörgen heller (han sa iaf inte det till oss) men vi måste våga fråga vad det gör med oss som lever under dessa system och vilken påverkan det har på hur vi väljer att leva våra liv. Om effekten av ett sytem är generellt negativ måste vi våga förändra det och det är där rädslan ännu en gång kommer in.”
Frågan är vem som ska ha rätten att bestämma huruvida systemet har positiv eller negativ effekt? Jag säger att arbetsgivaren inte bör ha ensamrätt till att göra den bedömningen.
“Jörgen tar upp exempel som är provocerande och det gör han givetvis för att driva hem en poäng.”
Om den poängen vore värd att få fram, så skulle han kunna göra det utan “skämt” om de som har det svårt i samhället. Utan att ljuga, utan att förlöjliga de som mår dåligt.
“Att därför dra slutsatsen att han är fascistoid-håll-käften-och-lyd-liberal är att dra det hela väl långt. ”
Jag drar den slutsatsen utifrån att han:
1) Talade om marknaden som en Absolut Verklighet och naturkraft, snarare än något man bör förhålla sig politiskt till. Det han uttalade var högerpolitik (trygghetssystem är dåligt, vad vi behöver är folk som “vågar vinna”, ett samhälle måste ha förlorare om vi ska ha vinnare, de som är förlorare får skylla sig själva för de är lata). Och han försökte framställa det som neutralt, objektivt. En väldigt vanlig högerpolitisk strategi: Framftälla de egna politiska åsikterna som “neutrala” och “ickepolitiska”.
2) Enbart drog “roliga skämt” om utsatta grupper – sjukskrivna till exempel, eller arbetslösa norrlänningar – aldrig om bättre bemedlade. Det var alltid kängor neråt. Om en vit välbemedlad medelålders man drar skämt om judar eller mörkhyade drar jag slutsatsen att han är rasist. Om han drar skämt om arbetslösa, folk som går på soc och sjukskrivna så drar jag slutsatsen att han är liberal marknadsfascist.
3) Han talade aldrig om vikten av att arbetsgivare lyssnar på sina anställda, bara om vikten att anställda med glatt humör fogade sig i de beslut arbetsgivaren tar. Man ska inte vara “besvärlig”. Det är genom att vara “besvärliga” vi löntagare numera har åtta timmars arbetsdag och fem dagars arbetsvecka, trots att idioter som han påstod att det aldrig skulle gå… Arbetsgivarna är inte våra vänner, och naturligtvis ska vi sätta oss på tvären när de hittar på saker som är direkt dåliga. Och vi ska definitivt inte lämna över tolkningsföreträdet för vad som är en “bra förändring” till arbetsgivaren.
Jörgen ljög, försökte få oss att skratta åt sjukskrivna och arbetslösa, och kallade de som kritiserade ledningen för “döda hästar”. Utifrån det kan jag tycka att “fascistoid-håll-käften-och-lyd-liberal” inte är en jättedålig beskrivning.
Han är ungefär lika trovärdig som när SD pratar om hur dåligt det är att alla invandrare minsann får gratis körkort och hundratusentals kronor på banken varje månad. Om det nu mot all förmodan skulle vara så att SD, eller Ohm, hade någon form av poäng så kommer den knappast att gå fram så länge de väljer att basera sin retorik på fria fantasier.
Jag förstår att han är uppskattad hos Svenskt Näringsliv, om man säger så.
För övrigt gillar jag din instruktion för dissekering av URL 🙂
Hörde Jörgen Oom, för kanske 6-8 år sen. Riktigt dåligt, överförenklade, generaliserande gnällanden utifrån unkna värderingar. Har själv röstat M många gånger, tycker inte att denna ruggigt dåliga föreläsare är bättre för det…
Guuu vad skönt att hitta denna sida…
var på föreläsning med Oom förra månaden… trodde jag var den enda som mådde dåligt över hans dåliga skämt å rasistiska påhopp…
De knepiga är ju att han kör EXAKT samma föreläsning 2014 som 2009… har inte världen förändrats något dessa år?
Han var hemsk och obehaglig…
Har ni hört Olof Röhlander… det e en riktig föreläsare, väl värd att kallas ÅRETS TALARE!!
Krank och ni andra, ni visade mig att jag inte e helt galen! Tack! 🙂
Lyssnar på honom idag. Galet olustig känsla 😞 kvinnofientlig och kränkande.
Det har gått några år sedan jag skrev det här inlägget. Det faktum att detta fortfarande är bland toppträffarna när man googlar Oom är något jag är väldigt nöjd med. Med lite tur svärtar det hans personliga varumärke en del.
För några dagar sedan bestämde jag mig för att kolla på ett av de youtubeklipp med honom som finns, för att påminna mig om huruvida det verkligen var så illa som jag ger uttryck för här. Det var det, såklart. Men den här gången lyckades jag komma på exakt vad det är som skaver i logiken kring “Rätt Mental Inställning”. Han säger ju att när något händer så kommer vissa att gå därifrån positiva, andra negativa, och eftersom upplevelserna skiljer sig åt så kan deras reaktioner inte bero på det de upplevt. Det måste bero på deras mentala inställning.
Ett par fel här:
– Först och främst utgår resonemanget från att händelsen i sig skulle vara neutral eller positiv – att chefens engagemang är genuint, att chefen är kompetent, att besluten som tas är självklara eller bra. Det är naturligtvis dåraktigt att utgå från att det är så.
– Sedan utgår det från att det skulle vara önskvärt att vara nöjd med allting, och positiv. Jag är gärna positiv till positiva saker, men till dåliga beslut fortsätter jag nog gärna vara negativ. Konstruktivt negativ absolut, men definitivt negativ.
Med andra ord: Bara i en värld som ses ur chefens ögon kan “RMI” vara en lösning. RMI ger anställda som är positiva och hjälpsamma när man fattar beslut, och givetvis ser man själv alla sina beslut som vettiga eller åtminstone, som värst, välmotiverade och svårundvikliga. Ur chefens ögon är det viktigt att de anställda köper det man säger, att de accepterar ens beslut utan att bromsa eller klaga.
Men resonemanget bygger därmed på en bruten premiss: Chefen som ofelbar, lydnad som önskvärt, en positiv attityd och “trevnad” som högsta ideal.
Det verkar som att den här charlatanen fortsätter håva in pengar för att stå och förolämpa personalstyrkor. Jag kan bara beklaga. Jag rekommenderar att protestera via facket; inom många verksamheter är det inte direkt rimligt att cheferna utsätter sina anställda för politisk propaganda – och än mindre när denna dessutom lindas in i en god portion förakt för norrlänningar/kvinnor/svaga/alla som inte är medelålders män med god inkomst.
Såg honom för ett par månader sedan. Han har uppdaterat sig lite sedan tråden startades. Fokus har flyttat från arbetslinjen till de lättkränkta. Han bjuder även på muslim-skämt. Uppenbart försök att normalisera rasism och avväpna feminism inför ett eventuell SD-borgerligt samarbete. Jag tappade all respekt för arbetsgivaren.
Jag önskar att jag kunde säga att jag var förvånad. Det understryker dock att Oom inte är så mycket föreläsare som politisk demagog, och att man inte kan betrakta honom som fortbildning eller så utan måste betrakta honom mer som en inbjuden politiker. Det är med andra ord lite som om en arbetsgivare skulle bjuda in representanter för ett politiskt parti och ge dem utrymme att prata om sin politiks förträfflighet. Vilket naturligtvis måste betraktas som djupt oprofessionellt agerat, på samma nivå som de där som skickade ut utskick och varnade sina anställda att inte rösta vänster.
Jörgen Oom fungerar ungefär som en arg lapp i tvättstugan. Avsändaren är fega arbetsgivare. De vill ha lite deniability. Nån VD kommer inte dra muslim-skämt på nån kick-off i guds förgätna Örebro. Jörgen skickas in för att göra det jobbet. Att resa runt Sverige och “säga det som inte få sägas” (och dessutom känna storkovan på det) faller på sin egen orimlighet.