Krank kollar på Game of Thrones S04E08

Om namn och bakgrunden till tittandet.

Först och främst visar det sig att det där idiot-jävla-dumma beslutet Sam tog, om att flytta Gilly från det fortifierade stället med en massa beväpnade män och honom själv på plats till en liten inavlad skitby där alla hatar folk från bortom muren, var ett idiot-jävla-dumt beslut. A wild wildling appears! Eller ok, ett gäng. Ygritte och rödskägg och kannibalerna. Ygritte låter visserligen Gilly leva, men eftersom hennes respons på fara verkar vara att skaka och gömma sig så lär hon behöva hjälp om hon inte bara ska dö.

Hursomhelst vill jag bara säga det, att det känns rätt gött att få se Sams idiotbeslut komma och bita honom i pungen. Sen sitter Sam, Jonte och gänget och deppar över att det nog inte går så bra när 102 man ska försöka skydda mot Han Solos 100000. Vaddå, bara 1000 pers var? Borde de väl fixa. Eller OK, det borde de inte. Däremot kan man ju egentligen räkna ut med snoppen att huvudanledningen till att alla vildlingarna etc vill söderut är för att det dels är förbannat kallt norrut och dels kommer farligare saker. Hade NÅN I DEN HÄR JÄVLA VÄRLDEN HAFT NÅGON FORM AV FUNGERANDE HJÄRNA så hade de insett att vad de faktiskt behövt göra var att släppa in Han Solo och fixa en allians. Skänk bort en bra bit av den uppenbart ganska tunt befolkade Norden i utbyte mot att Han Solo och hans tappra män och kvinnor blir lite buffert och hjälper till med bekämpandet av shite walkers och grejer. De kan ju sin skit. Beväpna dem med magiska spjutspetsar bara. Och ge dem stöttning i form av Stannis och Boltons och Lannisters arméer och Dannys drakar. Så kan vi nog ordna det här.

Men nu är det ju så att det här med “hjärna” inte är något som premieras.

Gråmask spejjar på Misandria när hon är naken. Vet ni, en grej jag funderat på är det här med kastrering och sexualdrift. Enligt lite, öh, efterforskningar jag gjort så minskar ju visserligen mycket av libidon och sexualdriften med tiden, men den behöver inte försvinna helt. Så jag ser inte riktigt varför de utgår från att den ska vara borta på Unsullied. Det verkar ju mer vara hjärntvätten som spökar. Also, det verkar finnas viss diskussion om exakt vad det är som kapats av – om det är snoppen men inte kulorna till exempel, så borde ju könshormon fortfarande produceras. Eller? Jag läste också nånting om att om man kapat pungen men lämnat kuken så kan man få tillbaks lite sexualdrift om man stimulerar den. Rentav få erektion och ejakulering. Kan det vara så att Unsullid har sina snoppar kvar? Isåfall lär de väl ha börjat pillra på sig, allt annat vore djupt orealistiskt tänker jag.

Öh, iallafall. Han ber om ursäkt, hon säger att hon gillade att han tittade, han säger att han gillade att titta. Det är faktiskt lite sött.

Semlan får ett brev med Roberts benådning av Göran. Först gör han en liten happy dance – den får vi inte se men jag är helt säker – och sen drygar han sig lite privat inför Göran. Sen visar han det hela för Danny, som blir sådär helt idiot-arg och skickar Göran i exil. För att ingen i den här jävla världen är kapabel att planera längre än näsan räcker utom möjligen Darth Varies och Lillfinger. Alltså allvarligt, om hon tänkte efter BARA LITEJÄVLAGRANN här så hade hon insett att 1) Göran har en poäng i att det spelar roll vem som skickat brevet till Semlan, 2) varför just till Semlan 3) Göran har inte skickat något på väldigt länge 4) Göran räddade henne från förgiftningen och 5) om hon tänker efter, var det inte ungefär sedan dess Göran varit lite extra lojal och så? För ärligt talat, Göran har varit mer lojal, mer användbar och vettigare längre än vad nykomlingen Semlan har.

Men tyvärr är Danny helt jävla dum i huvudet och borde spikas upp i ett träd.

Simon skickar in Reek för att övertala folk i Moat Caitlin att ge upp. När han ifrågasätts av den lokale chefen går han nästan sönder, men en av underhuggarna på plats hugger sin chef i huvudet med en yxa och går på Simons lögn om att de som ger upp får leva. Seriöst, berättar inte Ironborns om saker för varandra? Såhär gjorde ju Simon förra gången också. Varför skulle han göra annorlunda nu? Hur lättlurad får man vara förresten -även utan infon om Simon så får man väl säga att det fanns typ 0% chans att belägrarna skulle vilja dem väl eller låta dem leva. Desperation i all ära, men vafan.

Å andra sidan borde de stuckit för länge sen.

Simon belönas av sin pappa med att få hans efternamn. Sen rider de tillsammans med sin armé till… Är det Winterfell? Eller är det nåt annat ställe?

Lillfinger träffar Lords of Eerie. De är lite skeptiska till självmordshistorien. Sansa ljuger för Lillfingers räkning – inte nervöst och dåligt som tidigare, utan trovärdigt och med feeling. Snyggt jobbat. Senare säger hon till Lillfinger att hon typ hellre valde honom än de okända lorderna, för hon vet trots allt vad han vill ha. Underförstått henne, tänker jag. Lillfinger vill också grooma Lysas son till att bli hans lilla köttdocka genom vilken han får makt och så. De ska rida runt och inspektera ägorna. Sansa ska också med, och nu har hon klätt sig i skitcoola kläder – fantasyvärldens motsvarighet till en power suit:

I approve. Very much.

Arya och hunden kommer fram till Eerie. Jag hoppas fan att Lillfinger och Sansa inte hinner sticka innan de här två kommer in, jag orkar inte med mer sängkammarfars längre. Men det var ju lite kul att se hundens min när han fick veta att ännu en person som hade kunnat betala för Arya dött tre dagar tidigare…

Och sen…

*suck*

*djupt andetag*

Så har vi Tyrion. Först har han en oerhört sympatisk scen i fängelsehålan, där han snackar med Slimie. Först pratar de kort om hur dumt det är med trial by combat, men inte riktigt i de termer jag valt. Sen får vi en lång, intressant berättelse om hur Tyrion i yngre år fascinerades av en kusin med intellektuell funktionsnedsättning som spenderade sina dagar med att krossa skalbaggar med sten. Han ville försöka förstå varför kusinen gjorde det, vad det var som drev honom. Det som gör historien intressant är att den uppvisar Tyrion som dels empatisk och dels intellektuellt nyfiken – han undersökte, han observerade, han försökte använda sitt intellekt för att lösa en gåta. Det som gör det hela lite tråkigt är ju att han inte verkar ha använt just den där intellektuella förmågan speciellt mycket de senaste tre och en halv säsongerna eller så; det var väl kanske en övergående fas.

Sen har vi striden. I korthet går den väl ut på att Oberyn är HELT JÄVLA DUM I HUVUDET PRECIS SOM ALLA ANDRA JÄVLA HEDERSDRIVNA INTELLEKTUELLA MISSFOSTER I DEN HÄR JÄVLA VÄRLDEN. För han spöar i princip The Mountain. Och sen vägrar han döda honom innan han erkänt att han dödade Oberyns syster. Så istället för att döda honom så fortsätter Oberyn tjata tills Mountain ser en öppning, vänder på steken, och erkänner medan han krossar Oberyns skalle som en melon mellan sina händer.

Och därmed döms Tyrion till döden.

Det enda positiva jag ser i den här förbannade jävla röran är att Martin – om det nu går till såhär i boken – ju faktiskt visar ett ganska rimligt händelseförlopp när man som lillkille i underläge av hedersskäl vägrar göra slut på den mycket större och farligare fiende man äntligen lyckats få ett övertag på.

Men herregud vilken skit. Alltihop. Dynga och bedröveslse. Bullshit, helt enkelt. Det här är den typen av serie som verkligen stärker min misantropiska sida, som får mig att vilja gå med i Bill Hicks’ People who hate people party.

Kontinuitet:

• Mole Town attackeras av underkla… eller, jag menar Wildlings.
• Göran skickas i exil.
• Reek hjälper Simon att ta Moat Caitlin och det går finfint.
• Lillfinger kommer undan mordanklagelserna.
• Sansa visar lite jävla stake.
• Arya och hunden kommer fram till Eerie.
• The Mountain dödar Oberyn.

Förväntningar:

• Tuttar och rumpor. Fem tuttbärare, en rumpa. Nästan alltihop där i början; undantaget är ju att vi får se Misandrias tuttar och rumpa också, lite senare.
• Alla är osympatiska. Ja, men precis. Eller OK, Sansa var lite mer sympatisk och lite mindre menlöst gnällig i det här avsnittet. Arya var inte heller så gnällig, utan mer blodtörstig. Danny var helt jävla dum i huvudet, liksom Oberyn.
• Folk dör ganska sällan oväntat. Oberyn var faktiskt rätt oväntad.
• Alldeles för lite fantastik (typ i genomsnitt ett omnämnande och/eller en uppvisning per avsnitt)…omnämnande av… öh… nä, bara en vag antydan om zombies. Annars intet.
• Alldeles för mycket interpersonellt tjafs. Som vanligt, ja.
• Alldeles för mycket Snöjonte. Acceptabelt.

Series Navigation

<< Krank kollar på Game of Thrones S04E07Krank kollar på Game of Thrones S04E09 >>